MTBO-säsongen 2020 – Linn Bylars
Här kommer en berättelse om den gånga MTBO-säsongen. OBS, för er som inte gillar att läsa långa texter, Sluta läs redan här ;)
Den 13 mars drog vi igång detta året med landslagssamling på Bosön för att göra fystester. Något vi gör varje vår för att kunna utvärdera hur träningen gått under vintern. Covid-19 hade precis börjat blossa upp i Sverige och resten av världen så diskussionerna om ett eventuellt inställt EM i Portugal, i mitten av maj, togs upp på agendan. Första Svenska cupen var redan inställd och MTBO-campen som går varje år i Danmark likaså.
Som ni vet så blev det mesta inställt detta året. Både internationellt och nationellt. Men internationella orienteringsförbundet (IOF), gick ut med att ett EM skulle bli av, men nu i Finland och i september. Kul! :D
För att försöka få tävlingsmomentet så mycket som möjligt trots inställda tävlingar bestämde vår förbundskapten att vi skulle åka på läger i Idre och köra egna interna tävlingar i landslagstruppen. Vi körde både sprint, medel och långdistans under lägret och förberedelserna innan tävlingarna skulle göras precis som om det vore en riktig tävling. PM inför tävlingarna lästes, sportdrycken blandades, psykningar mellan konkurenterna delades ut och såklart skulle den sista checken av lufttrycket på däcken göras sådär onödigt tight inpå start. Vanliga tävlingsförberedelser helt enkelt. För de olika distanserna hade banläggarhjälp tagits in, och under medeln och långdistansen var det Leffe Bylars som skulle testa vingarna inför hans banläggaruppdrag under O-ringen i Åre. Tävlingarna gick helt okej, benen var bättre än orienteringen, och jag lyckades vinna långdistansen och var tvåa på medeln och sprinten.
Under lägret i Idre så gick SOFT ut med att SM-tävlingarna kommer att hållas under hösten med särskilda restriktioner. Startfälten kommer dras ut under hela dagen och inget målområde kommer att finnas. Kul med några nationella tävlingar! :D
Formtoppningen inför EM hade nu dragit igång. Både fysiskt och orienteringsmässigt. Men ungefär 2,5 vecka innan tävlingarna så kommer det tråkiga beskedet. Tävlingarna blir inställda. Förutsättningarna för de olika deltagarna kommer inte att vara lika och därmed måste tävlingarna ställas in. Sjuuuuukt tråkigt!!! Men också förståeligt när alla inte tävlar på samma villkor.
Då återstod bara de tre SM tävlingarna kvar…
Medel och sprint-SM stod först på tur och hölls i Södertälje. Det spöregnade hela lördagen så jag visste att det skulle bli halt ute i skogen. Jag gillar när det är rätt så grisiga förhållanden, så för min del var detta bara bra. Plus att jag gillar det intensiva med sprint-distansen. Fullt ös på cykeln och snabb kartläsning. Orienteringen och cyklingen gick bra ända tills slutet av banan då jag gjorde en bom i ett väldigt stig-tekniskt område. Det var många som hade haft det tufft där ute så jag lyckades trots bommen ta guld och fick därmed behålla SM-titeln från året innan. Superkul!
Dag nummer två var medeldistans. En sak som jag ofta brukar tänka på när jag tävlar är att välja ett säkert vägval till första kontrollen. Komma in i orienteringen och hitta ett flyt direkt. Idag så valde jag trots detta att gå på ett lite osäkrare men kortare vägval till första kontrollen. Väldigt dumt och ingen bra idé! Stigarna var stökiga och det tog tid. Efter detta kom jag heller inte riktigt in i orienteringen. Jag gjorde inga bommar, utan bara dåliga vägval som kostade lite för mycket tid. Ungefär 3 kontroller från mål är jag inne i ett väldigt stökigt område med tekniska stigar med rötter och stenar. Jag börjar läsa till min kontroll, men strax innan så börjar jag läsa vidare och hoppar därmed över kontrollen. Riktigt segt då jag inte märker det förens jag är imål och därmed blir diskad. Surt!
Det jag tar med mig från dagen är att benen kändes bra. Så jag får helt enkelt nöja mig med det och se till att nästa gång ta ett säkert vägval till första kontrollen ;)
Några helger senare var det dags för sista SM-tävlingen för året i Norrköping. Långdistansen gick i ett område med mycket tekniska stigar och hala rötter. Orienteringen gick bra. Jag hade nog kunnat göra några bättre vägval men det var inte där tiden sprang iväg. Benen var absolut inte med mig och det fick bli en kamp och varje tramptag från start. En tredjeplats blev det tillslut, vilket kändes kul efter ungefär 1,5 timmes slit på säsongens sista tävling.
Ja, och därmed var säsongen 2020 slut. En väldigt knepig säsong där planering och mål justerats hela tiden. Men tre MTBO-tävlingar, varav ett guld och ett brons fick det ju ändå bli. Inte så tokigt ändå.
Nu är det bara att hoppas på att säsongen 2021 kan bli av, och att vi kanske kan få tävla liiite mer då. Träning kommer det iaf bli och första landslagssamlingen för 2021 är redan i februari. Så det är bara att sikta framåt!
Jag fick en fråga från en klubbmedlem om att göra en kort film där ni i klubben kan se hur det kan gå till när jag är ute och kör MTBO. Jag tänker att jag tar med mig filmkameran (mobilen) på nästa landslagssamling och lägger upp en liten video på facebook där ni kan se. Då slipper ni läsa så långa texter också ;)
Avslutningsvis så vill jag bara tacka alla i klubben för ert goa stöd. Alltid lika kul att representera Forsa OK ute på tävlingarna!
Ha det gott!
Hörs, hej!
Text: Linn Bylars
